Tjälknöl kan enkelt beskrivas som en bit kött på ca 1 kg som frusits ner och läggs sedan i ugnen och tillagas under flera timmar på ganska låg temperatur. Efter tillagning i ugn så skall köttet svalna och ligga i en saltlag tills den är kall. Rätten tjälknöl kom till av en slump i slutet på 70-talet av Ragnhild Nilsson.
Tillagning och tillbehör
Köttet placeras i ugnen och steks på låg temperatur (75 grader). Köttet skall nå en innertemperatur på ca 75 grader innan det är klart, det går även bra med något lägre innertemperatur om man föredrar ett mer rosa kött. Efter tillagningen skall köttet ligga i en saltlag, antingen i kylskåpet eller på en annan sval plats. När köttet legat ett antal timmar har det mörats och är redo att ätas. Tjälknöl gör sig bäst ihop potatisgratäng eller kokt potatis tillsammans med en grädd- eller portvinssås. Andra vanliga tillbehör är rårörda lingon eller lingonsylt. Ät bara inte för mycket då du lätt kan få paltkoma.
Hur Tjälknöl kom till
Eskil och hans maka Ragnhild gillade båda två att vara ute i skog och natur. Ett annat av Ragnhilds stora intressen var matlagning och de flesta råvarorna plockades eller hämtades i naturen som fisk, viltkött och bär. En dag, då Ragnhild var på jobbet, ringde hon till sin make och bad honom ta älgsteken ur frysen för att långsamt tina den i ugnen. Detta gjorde Eskil, men han glömde sedan av älgsteken i ugnen. När Ragnhild tillsut kom hem och märkte detta blev hon arg eftersom hon trodde att Eskil hade förstört köttet. Hon tyckte att köttet var för fint för att göra sig av med, och beslutade sig för att lägga det i saltlag istället. Efter ett antal timmar liggandes i saltlagen visade det sig att köttet både smakade bra, och att det hade mörats. Detta var som sagt någon gång under slutet på 70-talet.
Namnet Tjälknöl kommer från att köttet är fryst när det tillagas och med ”knöl” syftar man på köttstycket.